🇸🇪Undervisningspraktik som gynnar utvecklingen av elevernas kreativa förmågor. 🇸🇪(SVENSKA)

Exempel på en undervisningspraktik som gynnar utvecklingen av elevernas kreativa förmågor. 

Vid Skolinspektionens senaste granskning av musikämnet lyftes dessa punkter fram:

• Digitala verktyg kan bidra mer till musikskapande och främja kreativitet
• Improvisation och musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras ingår inte alltid i undervisningen.
• Musikskapande görs inte alltid på sätt som främjar utveckling av kreativitet. (Mattiasson, 2020, s. 1).

Dessa punkter identifierar behov i musikundervisningen som jag utgått ifrån i skapandet av ett förslag till undervisningspraktik. En praktik som gynnar förutsättningar för utvecklingen av elevernas kreativa förmågor.

Musikalisk gestaltning

Musikalisk gestaltning är ett begrepp som används både inom dans och musikundervisning. I den västerländska traditionen skiljer vi dansen och musiken åt. Jag undrar varför? Min personliga uppfattning är att dans i skolan hör mer hemma i musikämnet (musikalisk gestaltning) än i idrottsämnet.

Mitt förslag är att sammanföra dans och musik till en enhetlig praktik, allt under begreppet musikalisk gestaltning. Att presentera en bredd och mångfald i hur man kan relatera till musikutövande och musikskapande. Jag vill visa på sambandet mellan uttrycksformerna. Bredden och mångfalden ökar valmöjligheterna och syftar till att stimulerar elevernas kreativa och personliga skapande.

Valet att kunna låta kroppen få vara med

Jag tror på att få chansen att hitta sin grej, att kunna välja sin uttrycksform/er och sättet den utövas på. För någon kan det självklara vara att sjunga, eller att spela ett instrument, för en annan att skapa musik via digitala verktyg och för vissa faller det naturligt att låta kroppen vara med mer i sin musikaliska gestaltning, att dansa.

Kopplingen mellan musik och dans som oskiljaktiga är något som även Linge (2013, s.150) nämner i sina observationer av elevernas ensemble undervisning. Hon pratar om groove.

I det första svänget i mina observationer av elevernas ensemble-undervisning ser jag hur eleverna kroppsligen och känslomässigt engageras av den musik de hör och spelar. Detta kallas ibland för groove eller ”getting in the groove”. Groove innebär att människor omedvetet rör sig när de känner att musiken svänger. Eleverna dansar eftersom det helt enkelt är svårt att låta bli! Men groove är inte bara en lustfylld känsla. Genom att röra sig till medryckande musik upplever människor platser och sammanhang på ett starkare sätt, vilket kan situerade lärandet. (Linge, 2013,.s150).

En förståelse av rytm på ett intellektuellt plan är inte nödvändigt för att uppleva rytm, upplevelsen sker ofta intuitivt och förkroppsligat (Lundmark, 2017). Kärnaspekter av musikalisk rytm, särskilt "groove" och synkopering kan bara förstås fullständigt i samband med deras ursprung i den deltagande sociala upplevelsen av dans och kroppslig rörelse

(Tecumseh Fitch 2016). Kroppen kan minnas puls och rytm när man upplevt och uttryckt det i rörelse (Nivbrant Wedin, 2011). Bruce Dalby (2005) skriver att många musiklärare försöker lära ut rytm genom matematisk analys av rytmiska relationer. Detta tillvägagångssätt kan dock vara ineffektivt eftersom rytminlärning och matematiskt tänkande är mycket olika kognitiva processer. Intellektuell förståelse av aritmetiken bakom rytmen är ingen garanti för förmågan att kunna utföra rytmer korrekt. Metoderna Gordon, Dalcroze och Orff betonar att rytm, snarare än att vara en intellektuell process som matematik, finns i själva kroppen och det måste manifesteras genom rörelse för att vara meningsfull.

Musik & dans kompletterar varandra

Detta enhetliga förslag visar på hur musikalisk gestaltning kan kombinera uttrycksformer, vilken kan ge mer valmöjligheter, mer kreativitet och binder också ihop musik,samhälle och kultur. Det ger en starkare förståelse för traditioner, musikgenrer och förhållningssätt till musik som är utanför det västerländska och nordeuropeiska. I stort sett varje musikgenre har ett dansuttryck. Västerländska musiken tenderar att vara inriktad på visuell estetik, reproduktion och koreograferad scenisk dans. Medans merparten av världens olika musikgenrer har tillhörande improvisatoriska social och folkdanser. Speciellt tydligt i musiktraditionerna från den västafrikanska diasporan. Att låta musikskapandet och de sociala danserna mötas kan fördjupa förståelsen för musikgenren. Allt hänger ihop. Danserna bygger på att kommunicera musik, erfarenhet och kunskap. Gestalta och groove’a tillsammans.

Behöver en musiklärare kunna dansa? Nej. Inte behövs tekniska kunskaper, men kulturella och historiska kunskaper som hänger ihop med musikgenrens, är då viktiga. Inspiration och kunskap har eleverna redan då den finns tillgänglig via internet och populärkulturen. Tictoc , youtube och instagram. En annan fördel är att lära sig att relatera till musik i kroppen är att den alltid är tillgänglig. Vi bär mer oss den överallt.

Digitala verktyg

Linge (2013, s.155) skriver att musikundervisningen har underlättats av den senaste informationsteknologin med bland annat Spotify och Youtube.

Att låta eleverna bli bekanta med undervisningsmaterialet genom att först lära sig själva, innebär att läraren slipper föreviga alla moment i hur musiken ska utföras under lektionstiden. (Linge 2013, s.155)

Av samma anledning använder jag mig i min praktik av digitala appar, där eleverna kan lära känna apparna, utforska dom i lugn och ro hemma , prova ideer och skapa material som de tar med till lektionerna. Det ger möjligheter att lära känna och arbeta inom olika genrer och presentera ideér för klassen. Exempelvis kan man tilldela gruppen olika roller, i elevledda övningar, där den som presenterar sitt verk dj-ar och spelar sin skapade musik och eventuellt dans och rytmikövningar görs interaktionellt.

Exemplet nedan går att använda som live-verktyg i gruppundervisning så väl som eget individuellt skapande. Appen heter Future Drummer och fokuserar på modern elektronisk och klubbmusik. Appen finns i ett flertal olika genren.

    

 

REFERENSLISTA

Linge, Anna. När och hur musikaliskt lärande blir kreativt. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mattiason, Klas. (2020) Att bedöma musikskapande -idé, process och produkt.

Uppsatser

Lundmark, K. (2017). Rytm, kropp och dans. (Masteruppsats, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholm). URL saknas då uppsatsen skickades till mig via mail.

Artiklar

Dalby, B. (2005). Toward effective pedagogy for teaching rhythm. Music educators journal, 54-60. Hämtad 2020-02-24 från: https://doi.org/10.2307/3400228